You are currently browsing the monthly archive for juli 2008.
Denna gröna stad som av många anses vara Metropolen i Sverige, tänker inte ge mig in i den diskussionen här, bjuder på en mängd spännande saker när man flanerar omkring. Vid detta besök har vi hunnit med Astrid Lindgrens värld vilket rekommenderas för alla som vill trötta ut sina barn totalt genom att låta dem springa, hoppa, klättra, leka, pyssla, se föreställningar, åka sagotåg och åka rutschkana. Sen alltihop minst 1 gång till! De blir trötta, fullständigt. Hett som en bastu blir det pga alla tokaktiverade barn och fascinerade föräldrar, föreställningarna är livliga och levande, barnen helt förtrollade. Dock är allt i butiken überdyrt liksom kafét men i övrigt. Gå dit och lek barnen heltrötta, försök också att låta bli att le själv och inte ryckas med in i sagovärldens alla vindlar igen…
Jag kan också varmt rekommendera JC butiken vid Sergels torg, mycket serviceminded personal och nu när det är 50% på reapriset så är allt prima! (Det du Lantlollan, jag har tokshoppat!) Tog en lunch på stan idag, närmare bestämt på Folkungagatan. Åt en underbarn Chicken Tikka Butter Masala på en mysig indisk restaurang med helöppna fönster så jag satt ute fast inne från alla bilar. Skuggad från den heta solen. Åt den med mjukt nan-bröd som smälte i munnen…need I say more? Gå dit, ät och njut! Kaffe ingår i lunchen som för övrigt hade 6 olika val vilket är mer än många och det var normal pris. Så fram med kartan, markera Folkungagatan och bege dig dit nu! Självklart minns jag inte namnet, ska dock undersökas!!!
Ska det nu vankas efterrätt så styr stegen till Kungsträdgården och gå mot NK huset för mitt emot där vid en restaurang säljs det hemlagad glass, både sorbet och gräddglass. Smaka den och släng sedan GB-gräddglasspaketet på grannen för det har mist sin smak för evinnerlig tid! Hallonsorbet som smakar som nävar av färska hallon, vaniljglass med äkta vanilj, chokladglass som får vem som helst att älska choklad, pistageglassen är min favorit. Ja, det måste upplevas bara….
Men nu hägrar sängen (läs min brors soffa men bekväm) och en ny dag! I den grönskande Metropolen Stockholm.
Låg nere på stranden idag och solade lite obligatoriskt, fast jag brukar tröttna på en nanosekund på att bara ligga där som nån trasa. Om jag inte är trött då somnar jag lugnt. Men idag hörde jag ett intressant och smått skrämmande samtal mellan två småkisar, de var väl typ 9-12 men småkisar är ju svårt att hålla nån ålderskoll på precis, nåväl de diskuterade den ena småkisen cykel. Småkis nr 1 rullade in på nån flashig hoj, helt ren och fin. Småkis nr 2 beundrade den och frågade: ”Vad kostade den?” Småkis nr 1 svarar ettusensexhundranittionio kronor. Som om vare sig den frågan eller svaret var mer relevant än: ”Wow! Får jag testa den?” vilket skulle varit min första tanke. Efter det så diskuterades de 21 växlarna (vem behöver så många bara för att cykla genom byn?) och att det faktiskt var den senaste hojen på marknaden. Absolut senaste! Det enda jag tänkte på var: ”Undrar om den ens är skön att cykla på?” För övrigt så verkade den otroligt opraktisk med sin halva stänkskärm bak. En sån där Nu-ska-vi-spruta-massor-med-gegga-och-vatten-över-ryggen-och-huvudet-så-mamma-blir-galen! Öh, vem vill ha det? Hade också för mig att de cyklarna mest var för terrängåkning och sport? Men det är väl bara det att jag inte är barn längre.
Men iallafall, varför måste allt vara svindyrt, splitternytt och absolut trendigt för att funka? Ska det inte också ha en funktion, vara ekonomiskt och hålla sig kvar i tiden? Ju mer man får för pengarna desto bättre känns det som. Inte ju mindre vi får desto bättre vilket ofta är resultatet idag. Slit och släng är så ute, jag välkomnar trenden att göra om, uppdatera och liva upp saker och ting. Recycle everyone!!! Bara köp nytt är så beige, visar bara att personen som bara slänger och köper nytt inte bryr sig alls. Ja, förutom om att slösa med pengar då…
Calm, dark and warm. A late summer night as it should be. Soon time to rest before the kids wake up again, before the morning begins again and the wheel turns. New fights begin, things yet undone must be done, food to be cooked and served, coffee to drink. Slowly the wheel turns and life goes on as always. Threw sorrow, happiness, death, joy, kids birthdays, weddings, cleaning and relaxing. Life goes on, no matter what happens next life goes on. Very cruel, very raw, very real. But right now it dark, calm and warm. Just a late summer night and I’m laying down to rest before the wheel turns again. Before dawn.
Ja, smaka på ordet. Semester…ljuvligt som vanlijglass. Laglig rätt att göra absolut ingenting på betald tid. Ändå ägnar många sin semester åt att stressa runt som skållade råttor så när arbetet börjar igen är de så trötta att de knappt orkar jobba. När det är semester så är det meningen att man ska ta igen sig, vila, njuta, göra det man annars inte hinner. Stressa har man gott om tid att göra under arbetsdagarna. Men njuta, sällan.
Måste huset målas, verandan byggas, rummen tapetseras om, hela släkten besökas, alla campingar i Sverige besökas? Varje år? Husvagn är mysigt men det mesta av tiden går ändå åt till att resa inte uppleva, speciellt om det är många ställen som ska besökas. Då borde man ha mer tid än några veckor, för halva semestern är oftast vigd till husrenoveringar. Och varför gör man allt detta? För att man drömt om det i flera år eller för att samvetet gnager dag ut och dag in? Troligen det sista. Och varför dåligt samvete jo för att man kollar in grannen och de hinner ju med allt! Självklart ska man göra likadant. Det bara är så.
Nä, jag struntar i det där. Huset är sålt och jag trivs med en lägenhet som innebär mindre måsten som skapas av omgivningen. Någon dag i framtiden blir det nog hus igen men vid havet. Och som sommarhus. På vintern är jag aldrig ute ändå, allvarligt. Hur många utnyttjar sin trädgård så mycket att det är värt det på vintern? En sommarstuga täcker mitt behov av grönska och bersåer, men snön den slipper jag gärna. Går att skotta gården när man har lägenhet också om man känner för det.
Men nu är det semester, njutning, kaffe och ha det lugnt och skönt. Det enda jag ska göra i parti och minut är att söka nytt jobb så jag kan njuta lite mer under arbetstid också. Vi ses där det doftar kaffe:-)
Finns det nåt härligar än att sätta ner fötterna i en mjuk gräsmatta och se klöver mellan tårna? Vita, oskuldsfulla och nästan ursäktande att de växer där. En del hatar dem, de förstör gräsmattan. Hur kan något naturligt förstöra gräsmattan överhuvudtaget? Den växer i gräs, gräsklippare som spyr ut avgaser och bullrar dagarna långa under sommaren är mer onaturliga. Och vem vill ha en golf green på bakgården? Inte jag iallafall, gräs ska vara mjukt och inte snaggat.
När jag ägde hus (under 8 års tid) så var den eviga frågan under sommaren när man mötte en del bekanta ”Har du klippt gräset nu då? Gjorde en klippning igår och ska nog snygga till den lite extra idag, det som jag missade igår” Mitt svar var oftast ”Nä, får se till helgen”. Och jag vägrade bensindriven, stinkande, maskin som aldrig startade. Handjagare var min stil och kommer nog alltid att vara det. Inget buller, inga avgaser, inga merkostnader och ingen krånglande motor. Barnsäker också eftersom när min yngsta dotter försökte gå med den så vinklades den upp och knivarna rörde sig inte alls. Hon kämpade dock heroiskt med att klippa ändå, sen hämtade hon sin plastgräsklippare och klippte allt inkl garagefarten med enbart sten. Hennes klippare klarade allt!
Men varför detta statusmätande med gräsmattan? Den granskas av grannar, förbiåkande, familj, vänner, ovänner, brevbäraren och säkert en och annan turist. Och med samma måttstock: välklippt eller oklippt. Hur vore det om någon tänkte på ifall den är vacker, mysig, trevlig eller gångvänlig? En gammal vän stukade foten i sin iver att komma ut igen för att klippa gräset, den sommaren blev det inte mycket klippt för honom och han grämde sig sommaren lång. Men saktade inte farten för det…
Jag vill inte ha min supersnaggad så man sticker sig under fötterna men ingen djungel heller. Lagom kort sådär så den blir mjuk och skön med vitklöver mellan tårna. Ljuvligt!
i livet alltså. Hela tiden och så ändrade jag mig ang bloggar. Det kanske är bra ändå, jag vill skriva, jag drömmer om att skriva, planerar att skriva och jag skriver. Hela tiden, olika saker, bra saker och dåliga. Ibland samtidigt som jag pratar. Så varför inte blogga eftersom jag inte tror på askungesagan att någon redaktör skulle anställa en något sånär outbildad, 2-barnsmamma med alltför sorgligt uppdaterad garderob och något ostylad frissa för att skriva krönikor om livet. Så jag skriver min egen krönika. Välkommen till Himmel & Helvete där jag kan lufta mina tankar om livet självt. Eller bara en usel dag i största allmänhet om jag känner för det. Så nu ska jag skaka fingrarna, lufta tankarna, ta en kaffe (snart) och printa life as I see it…
