Myten om snökaos i Sthlm…(Rapport Stockholm)

Alltså var är kaoset? Inga galningar som springer runt och skriker, inga fastfrusna barnvagnar med skräckslagna mammor och gråtande barn, det ligger inte högar med bilar längs vägarna och blinkar. Det enda som finns är snö, inte massor men det är vitt över hela Stockholm, det snöar ymnigt samtidigt som det kommer in vindbyar, en del rätt kraftiga men så länge det inte blåser så är det inte kallt precis. Vinden är kall, nordlig, men med en bra mössa, halsduk och vantar som komplement så är det lugna puckar. Har dessutom en cool luva med fuskpälskant som jag kan dra över huvudet och se helt anonym ut. Men jag letar fortfarande efter kaoset, visst lite förseningar i kollektivtrafiken men det är typ 10 min här och där inte som när bussen till Helgum stod stilla i över en timme pga att vägen var blank av is. Då fick barnen sitta där så lugnt det gick och vänta tills de kunde bli hämtade av föräldrar och liknande eller åka med bussen då den gick. Klagar vi, nä vi konstaterar lugnt att det är is så nu blir det halt. Ingen panik, vi sandar.

En del av deras problem här är att ingen skottar, det är snö överallt men de verkar bara vänta på att den ska smälta (eller blåsa bort) istället för att skotta. Fixa ordentlig snöröjning så blir det mindre problem härnere. Hemma går plogbilarna hela nätterna på vintern när det snöar, vi har rena vägar, trottoarer och gångvägar i princip överallt. Härnere röjer gångtrafikanter gångvägarna genom att gå där, de första banar väg genom att pulsa sen blir det bättre under dagen. Men vad de har på fötterna! Har sett idag (mycket snö på gatorna så det blir snö upp till vaderna, snö yr i blåsten och det är slaskigt ibland) människor med svarta pumps, lågskor i ljus läder, loafers, gympadojor, svarta lågskor till kostym bla. Tro fan att ni fryser om fötterna mänskor! Hon med pumpsen var väl 20 typ vilket förklarar en stor del av saken, hjärnan är inte helt utvecklad än utan hemsöks fortfarande av desperationen av att det måste vara snyggt. Som om blåfrusna tår och ben är vackert…

Inte har de jackor heller utan många springer runt i kavaj, dyngblöta och fulla i snö. De är ofta utan vantar, mössa (passa håret som blir platt och genomvått av snön…) och halsdukar har de ibland så där nonchalant slängt över axeln inte alltid för att skydda halsen. Såg en rolig dam idag med som hade hatt med en plastpåse runt för att skydda hatten, den såg nästan ut att vara gjord för hatten. Skrattade gott en stund där på T-centralen!:-)

Nä, kaoset är en myt det handlar om en stad som försöker förneka att det blir vinter varje år som enträget vägrar byta skor fast snön kommer, som försöker rädda sitt yttre och vägra mössa ( varför gillar de att frysa?) och som är så måna om utseendet att de tvättar bilen mitt i snöstormen. Stod framför en biltvätt med gör-det-själv-hall vid Slussen och väntade på bussen och där åkte det in massor med bilar med snö på. Jag hoppas jag har fel och att de kollar spolarvätskan eller nåt annat relevant. Inte tvättar bilen det skulle vara för skrattretande, jag måste nog kolla upp saken…

Nä, ordentligt med kläder, bra skor, strunta i bilen (bil i ett snöfullt Stockholm eller vansinneskörning i Tunisien är lika farligt) och var ute i god tid. Inga problem, kanske ta med en spade och gör det Stockholms kommun inte gör. Skotta! Även om snön inte ligger i månader så skulle det underlätta om den skottades bort när den väl finns. Men de som jobbar för kommunen brukar utveckla en slags tunnelsyn som gör att de inte ser problemen som hopar sig utan endast fikarummet med en hägrande kaffeautomat.

Svart torsdag eller bara rädda budget?

Ja, vi ser det varje år. Månaderna innan jul när företagen sliter sitt hår över att det närmar sig bokslut och de ska presentera toppsiffror för det gångna året. Alla siffror ska vara svarta, inga röda vilket betyder minus. Vad göra som panikåtgärd? Jo, vi varslar en massa människor! Det är ju hårda tider nu, finanskris, rent internationellt sett totalkris. Fruktkorgarna är redan indragna, tidningen uppsagd, julfestern inställd och julklapparna blir en god tanke från företaget att de uppskattar sina medarbetare i form av ett träd i Afrika eller liknande. Avdragsgillt…men föga uppmuntrande efter ett helt år av slit eftersom arbetare sällan får säga sitt utan förväntas gilla läget.

Så nu varslas det friskt i Sverige: http://www.metro.se/se/article/2008/11/20/22/3305-45/index.xml
men är det verkligen domedagen som kommit eller ser vi det här i smyg varje år lite här och där. Inte tusentals människor men ändå. Lek med budget. I Långsele (där jag kom från) finns ett ganska stort företag som varje år inför semestern varslar ett stort antal anställda och undviker på det sättet att betala för semester och och vips dök det upp pengar i budgeten som inte längre behövs till semester så några veckor senare har folket tillbaka sina jobb och allt rullar på som vanligt. Tills nästa år såklart. Också ett sätt för företaget att rensa ut folk som enligt listan inte kan sägas upp men som efter uppsägning inte får förnyat kontrakt eftersom de hade timanställning. Snyggt jobbat…uppsägningar används ofta som storstädning av personal som anses obekväma.

Så stoppa paniken över varslet i Sverige, det är på modet nu eftersom det raskar mot bokslut, efter jul är det lite annat ljud i skällan på många ställen. Nytt budget år med nya pengar och eftersom det är färre anställda så finns det mer pengar på en del ställen så ta det lugnt gott folk. Det kunde varit mycket värre. Så länge ni är friska och arbetsföra så deppa inte ihop totalt, ni har alla chanser i livet. Sen har vi totala galningar som jag, efter att ha väntat i flera år på den vackra dagen (då allt vänder, det bara händer) så struntade jag i det. Dagen kommer aldrig, jag får göra det själv så mitt i brinnande lågkonjuktur sade jag upp mig (vafalls!!!!) och sålde min lägenhet för att flytta till Stockholm med både bostadsbrist och tusentals arbetssökande på tusentals jobb (!!!!!!!) Ja, jag vet jag är komplett galen men ibland får man välja. Endera står du still på ett ben hela ditt liv eftersom du inte vågar ta steget vidare för marken kan vara osäker där eller så sätter du ner foten på andra sidan, stampar lite och ser om det håller. Igår sa jag till en mänska att jag inte tar risker men det gör jag, ofta. Jag har fött 2 döttrar och det är väl fullt av risker om nåt, kört bil i 14 år (kolla olycksstatistiken), ägt och sålt hus (allt kan hända i ett hus)Det värsta som kan hända är väl att det går åt helvete. Men tro mig, det kan gå åt helvete om du bara står still också, passivitet är ingen garanti för framgång tvärtom. Så mitt råd är: Vänta inte, våga leva för du har allt att vinna. Vänta aldrig på en vacker dag, det kanske är den mulna som är den vackra dagen. Vem sa att det endast solen gör dagar vackra?

Och apropå galet så ligger mina handlingar totalt lä när man läser följande artikel: http://www.e24.se/branscher/konsumentvaror/artikel_82865.e24 Trots dåliga tider så förutspås årets julhandel att pasera (håll i hatten) 50 miljarder kronor!!!!!! Är folk totalt galna? Alla löpsedlar skrikr lågkonjuktur, höjda räntor, varsel, sämre a-kasse regler, indragen sjukpenning och gud vet allt. Vad gör folk då? Jo, köper mer krims krams. Julen handlar förbanne mig inte om flest klappar under granen utan omtanke, kärlek och familj. Inte pengar. Presenter ska alltid skänkas med hjärtat inte plånboken, då är det en riktig present inte bara skryt. Alltså 50 miljarder kronor som kunde gått till så mycket annat, vaccin i Afrika för att stoppa AIDS/HIV, mat för att stoppa svälten som trots vårt matöverflöd i väst breder ut sig i världen, ett bidrag till alla miljoner människor som idag lever utan inkomst och bostad. För 50 miljarder kan vi förändrar världen, men vad gör vi? Jo, vi köper mer till de som redan har. Det är inte jag som är galen utan världen.

Klicka in här, läs på och tänk efter vad du egentligen gör för att förändra världen! Alla kan göra nånting: http://www.rattvisemarkt.se/ Och kom inte med klyschan om att en man inte kan förändra världen, en människa kan visst. Jag säger bara: Rosa Parks (startade busstrejken i USA på 50-talet för att hon sa nej) och den okände mannen på Himmelska fridens torg 5 juni 1989. Hittills en av världens mäktigaste bilder.

Källa: Jeff Widener www.jeffwidener.com
Den okända mannen som stoppade tankbilarna som beordrats ut på Himmelska fridens torg 5 juni 1989.
Säg inte att en man inte kan förändra nånting…det enda som krävs är mod att våga.

Effektivitet för att minska stress…

Det finns massor av sätt och inget av dem är simultankapacitet, göra flera saker samtidigt orsakar mer stress än det minskar. Dessutom tar det längre tid att stryka, laga mat, städa och duka samtidigt. En sak i taget så blir det mer tid över till annat. Snarare handlar det om att ta tillvara på tid och tillfällen. Om vi börjar med det viktigaste: Hälsan. Det är lätt, speciellt här i Stockholm, ta trappan istället för hissen eller rulltrappan. Det finns massor av trappor här och man går långa sträckor hela dagarna. Mer än förut eftersom bilen alltid användes, över lag så cyklar, går och springer folk mer här varje dag. Visst det stressas en hel del mer också. Ingen norrlänning skulle springa som en galning för att hinna med ett tåg/buss då det kommer ett nytt inom ca 7 min. Det är liksom inte värt stressen, vi är dessutom vana att vänta för missade man bussn i norrland då fick man glatt vänta flera timmar på nästa eller så kom nästa inte förrän dagen efter och man fick ordna skjuts på annat vis. Vi kör bil istället, inte det minsta miljövänligt men vi har inget val. Kommunikationerna är urusla i norrland trots att det finns gott om möjligheter at utvidga dem. Arbetskraft finns och mark att bygga på (vi har ju gott om obyggd som alla vet…) men de finns väl ingen anledning att satsa på mer än halva Sverige för resten är ju bara vildmark. Eller?
Men åter till att spara tid och minska stress, tar du trappan istället för hissen eller rulltrappan så håller du hjärtat igång vilket minskar stress eftersom ett hälsosamt hjärta klarar mer än ett hjärta som aldrig får pumpa av träning. Regelbunden träning är bra, men små medel som dyker upp varje dag är en bonus för god att missa och gratis! Varför bara stå stilla när man ska sitta still på ett tåg eller ibland ett jobb sedan? Håll igång när tillfälle ges. Du vet aldrig hur länge din kropp kommer att vara din tjänare.

En annan sak jag märkt är att eftersom jag måste sitta på ett tåg för att åka till stan eller nån annanstans så har jag tid att läsa, kokböcker! (jo, jag läser ju andra böcker där också…) Mer fritt från stress än att göra det hemma framför tvn medan barnen bråkar om nån leksak eller i panik innan middagen. Jag kan lugnt kolla in recept och skriva shoppinglista på tåget och handla när jag kommer fram, ingen stress och jag kan lugnt fundera över vad jag vill laga. Vår mat är mycket mer varierad nu och hemlagag än tidigare så jag kan bygga upp en bra bas tills jag får mindre tid. Som arbetslös har jag alldeles för mycket tid så jag planerar för den tid som kommer, då när jag har jobb och mindre tid. Då ska jag ha hunnit testa mer mat och skaffat lite mer intressanta recept.
Förresten, vill ni hitta bra recept så surfa in här:
www.recept.nu
www.guldkorn.se
www.dinnerbase.com

Mitt nästa steg i effektivisering är att skaffa en termosmugg för kaffe för då kan jag ta med kaffe, fikabröd, festis, en bok, 2 rastlösa barn med hink och spade till parken utanför brorsan. Medan de springer sig trötta så tankar jag energi ur boken och kaffet, det går ju att dricka inne också men frisk luft är bra och de blir så härligt trötta efter en lång lekstund. Lekparken är rätt stor dessutom så de springer inte så långt eftersom det finns mycket att göra. Rasta barn med kaffe, det är härligt effektivt!

Rapport Stockholm…

Den här titeln kommer att bli ett stående inslag för det händer intressanta saker varje dag!
Idag har jag och Caroline (3 men snart 4-åringen med järnvilja) beskådat hur Stockholmare kan bli smått desperata på T-banan. Vi skulle hoppa på tåget mot Skarpnäck och stod på perrongen på T-centralen. Innan tåget mot Skarpnäck kommer så anländer tåget mot Hagsätra och ut hoppar en man och hans dotter, de rusar över perrongen och in i det väntande tåget mot Ropsten som skulle avgå om ungefär 30 sek, i Stockholmstid räknat är det hyfsat gott om tid att rusa. Bakom min rygg rusar så en blondin fram på höga klackar o permanentat, rufsigt hår och har full fart mot tåget mot Ropsten, precis när dörrarna stängs så slänger hon in både armar och ett ben för att hinna med. Dörrarna stängs och hon blir liksom kvar. Bankar på fönstret, ingen i vagnen reagerar, min dotter tittar storögt på den knasiga kvinnan och jag fascineras för till vänster om henne öppnas dörrarna. Hon stirrar envetet in i de dörrar hon vill in genom, de öppnas inte. Någon ropar från vagnen till höger att dörrarna öppnats där o hon tråcklar ut armar och benet. Står stilla några nanosekunder på perrongen innan hon kastar sig in i den högra vagnen. Dörrarna till vänster om henne är fortfarande öppna, men dit tittar hon inte. Medan vi väntar på tåget till Skarpnäck som ska anlända inom 2 min (ungefär nu när det ofta är is på spåren så kör de saktare) så kollar jag in när nästa tåg mot Ropsten kommer bara på kul för att se vad paniken var om. 5 min tlls nästa tåg, 4 min står det sedan när texten rullar förbi igen. Jaha, såååååå lång tid kvar alltså.

När vårt tåg rullat in (nr 17, Gröna Linjen) så kommer tåget in mot Ropsten. Det har gått 4 min tydligen sedan incidenten och jag kan bara konstatera att en del gör allt för att tjäna in minuter och sekunder men slösa med hjärtat. Stressa inte, du ska ha det kvar hela ditt liv, men tåg det kommer det massor utav. Varje dag, varje timme, varje minut.

Som intressant information kan jag nämna att man kommer till Lidingö om man åker ända till Ropsten, ni vet där fåglarna säger ”piiip piiip” inte ”pip pip” som i resten av Sverige…