Det är inte Anders Borgs fel att det finns fattiga barn

Läste en intressant krönika för några dagar sedan, läs här, och konstaterade snabbt att jag håller inte med. Inte alls. Har alla glömt 80-/90-talen? Hur var det då? Eller 70-talet? Jag är uppväxt med en ensamstående mamma, det fanns inte alls samma hjälp då som idag. Krönikan klagar på att så få skolor serverar frukost idag. Gå 20 år bakåt i tiden och upptäck att frukost i skolan knappt fanns, jag har då inte hört talas om det. Fritids gick jag aldrig på för det fanns inte plats. Idag finns platsgaranti för både dagis och fritids.

Jag håller med om att skolor inte ska få ta ut avgifter för utflykter, mellanmål eller frukost. Det skulle jämna ut oddsen för många barn eftersom alla inte hinner eller kan få äta frukost innan skolan. Med hinner menar jag de barn som inte kan kliva ur sängen och äta direkt, en del vill vakna ett tag först. Skolor som serverar frukost vinner pigga och närvarande elever, det är ett klart faktum. Men det är också ett faktum att idag finns det skolor som serverar detta vilket inte fanns tidigare. Därtill är det kommuner och skolor själva som beslutar över hur de ska disponera en budget, de får pengar av staten javisst. Men de väljer själva var pengarna ska hamna…

Kollar man Folkhälsoinstitutets rapport över fattiga barn så har de minskat sedan -82 vilket är enormt bra! Men det nämns ju aldrig. Bara dystra siffror ska det vara…. Allmänt sett så ökar alltid fattigdom när det går utför med arbeten som det gjort tex de senaste åren. Sjukskrivningsreformen har också ställt ekonomin på hög kant för många. Men att bara skylla allt detta på en enda finansminister är ju orimligt. Inget sker över en natt när det gäller så stora förändringar som drabbar ett helt land, de byggs upp under årtionden. Det vi ser idag är resultatet av flera tidigare års leverne, inte vad som skedde vid en rösträkning för snart 4 år sedan. Så enkelt är det inte. En ny regering har alltid mycket med i bagaget från den tidigare, på gott och ont. Alltid. Att det sedan blev en ekonomisk kris för Sverige där över 100 000 människor blev arbetslösa under en höst går inte heller helt att skylla på en person eller en regering. Ekonomi går i vågor och i olika hastigheter. På 90-talet när Kuwait kriget rasade steg räntorna till 14% just över en natt, det orsakade ett ras som var mycket värre än det vi sett de senaste åren. Varför? För att vi minns den natten, alla vi som var medvetna om kriget minns vad som hände då. Jag var tonåring men tom jag såg skillnaden. Vi lärde oss att inte låta det hända igen så när nästa smäll var på väg var fler förberedda trots att även den tog hårt.

Barn idag har det inte sämre än för 20 år sedan, inte på långa vägar. De har de mycket, mycket bättre idag. Det finns en mycket enkel och ofta bortglömd skillnad. Det är inte lika tabu, det är inte lika osynligt med stora ekonomiska skillnader. Tack vare mer undersökningar, internet, mer medialt intresse och enormt mycket mer krav på barns rättigheter och att även deras röst spelar roll så har barn idag det mycket bättre än förr. Barn får synas och höras idag. Tidigare skulle de vara söta och tysta för vad visste de om världen. Tack vare internet idag så vet de ibland mer än vi vill att de ska veta om världen.

Skyll inte på en man för något som drabbar tusentals barn varje dag, det är fegt. Det finns faktiskt en person som kan påverka det här, som kan få skolor att ändra attityd och lägga mer resurser på frukost, ta bort kostnader för utflykter och som kan få skolor att bli mer kreativa. Varje dag träffar du faktiskt den mäktigaste personen du känner, den enda person du kan styra över för att påverka din omgivning. Så ta ett snack med den personen, ta ett beslut att påverka och sluta klaga så förbannat på orättvisor som går att förändra. Seså, gå till spegeln, titta på dig själv och fatta att du är den som avgör det här. Bara du, ingen annan. Så länge du håller tyst så hörs inget men om du talar så kommer du märka att fler kommer tala om samma sak. Sluta sucka åt löpsedlar och klaga på en finansminister som ska jonglera hela Sveriges ekonomi, ta ett kliv utanför din trygga värld och kolla upp varför det ser ut som det gör utanför din dörr. Är du inte nöjd så lägg dig i, tyck till, lägg fram förslag, kräv svar på varför det ser ut som det gör. Kräv inte mer av andra än du är beredd att göra själv…

Familjeekonomi och Barns hälsa

Ekonomiska resurser i olika hushållstyper – utveckling över tid

Våld föder våld…

inte kärlek. Historien visar det, vi vet det, vi säger det, men vad gör vi? Inte mycket egentligen. I en sjuk värld där våld tillåts endast pga sexuell läggning finns inga egentliga regler, inga ursäkter, inga förklaringar. Det är bara sjukt att det får pågå. Sydafrika är bara en nål på kartan över alla de länder som använder våldtäkt som terrormetod. Alla krig har härjats av samma sjuka syndrom. Nu är det inte krig i Syadfrika men ingen förståelse heller. Varför kan människor helt enkelt inte bara acceptera att vi är alla olika? Det är det underbara med världen, mångfalden, olikheterna, åsikterna, tankarna. Inte det lika, det symmetriska, det kollektiva.

Våldtäkt lär ju säkert ”omvända” en homosexuell, speciellt eftersom det absolut är något som bör omvändas va? Modern tid med en teknisk utveckling som får en att baxna och ändå så florerar tankar så medeltida och grottmänniskoaktiga att man blir deprimerad. Vem föder alla dessa idioter? Kan vi alla bara utrota idiotin istället för sådant som är fullt normalt, naturligt, harmlöst och vackert? Vad är det med mänskligheten som kan bete sig så totalt intellektuellt vissa stunder och andra på amöbastadiet? Har sagt det förut men har vi inte kommit längre än så här i utveckling?

http://www.aftonbladet.se/kultur/article13157033.ab

SD – Svenska Dumskallar

För det är väl det som det står för? Åtminstone om man läser deras partiprogram, det där lilla upprepande som de rabblat som mantra i åratal utan fakta bakom bokstäverna. De verkar lite rädda av sig, hur skulle de klara av att balansera Sverige som dessutom är en demokrati? Deras politik förespråkar inte demokrati med tanke på alla inskränkningar de vill ha för en del människor. De talar mer om totalitärism som innefattar fascism, nazism och kommunism. Kostymer ändrar inte människor utan döljer bara det ingen får se.

För några år sen sprang alla dessa dumskallar omkring i för korta jeans med röda hängslen tills de kom på att ingen tog dem på allvar. Fattades bara en propeller på ryggen så hade vi Karlsson på taket och hur seriös är han på en skala? Dumskallar blir ofta provocerade av människor som kan uttala meningar inom några minuter som innehåller mer ord än de kan tänka ut under en hel dag. Alltså drog de på sig kostymer, gick in i finsalongen och spretar med lillfingret när de dricker te. Som ulvar i fårakläder, de tror att alla tar dem på allvar nu. Tror att vi alla slutat se bakom kläderna, men det är fortfarande samma skinnskallar som finns bakom kostym och slips. Samma brunskjortor. Same, same different name. Och vad gäller deras politiska ståndpunkt så är den likadan som alltid. Avveckla utveckling och kulturell mångfald, fortsätt sträva efter stenålder och rädsla. Kärt barn har många namn sägs det, men det är detsamma med rackarungar och de här hör till den senare skaran. Det är allt jag har att säga om valet idag, den enda viktiga ståndpunkten över huvudtaget är just denna. Att aldrig välja ett parti som står för rasism.

Kvinnor som inte vill ha barn…

(På begäran, min andra publicerade krönika)

Vad är så chockerande med en kvinna som inte vill ha barn? Det beslutet är ofta mer genomtänkt än beslutet att skaffa barn. Första gången en kvinna blir gravid är det många gånger ogenomtänkt, fullständigt oväntat och hela tillvaron ställs på sin spets. Då funderar den blivande mamman över ska jag eller ska jag inte under otrolig press för tiden är knapp om hon ska avbryta den. Det finns många ”hoppsan-barn” i Sverige som för den sakens skull inte är mindre älskade bara väldigt oväntade.

Ett beslut att inte skaffa barn är inte fattat på lösa boliner utan på starka grunder om samhället i sig, fysiska skäl eller helt enkelt ingen lust att ha barn som de kan argumentera för. En kvinna som vill ha barn behöver sällan förklara varför, det är helt accepterat med ”bara vilja ha barn” som en godtagbar orsak. Då anses beslutet som genomtänkt och motiverat.

Jag själv ville ha barn, jag har barn, men beslutet att skaffa barn var genomtänkt på det planet: Vill jag? Ja. Kan jag? Ja. Vill jag nu? Ja. Frågor som: Har jag en bra ekonomisk grund för att skaffa barn? Har jag skaffat mig en säker anställning? Befinner jag mig i ett bra läge i livet för barn? Svaren på dessa frågor skulle blivit nej, men nu tänkte jag inte på det som 24-åring. ”Vill ha” kändes som ett nog starkt argument för mig. Ingen frågade mig någonsin varför, bara hur många jag tänkte skaffa…

Men varje gång en kvinna uttalar meningen ”jag vill inte ha barn” så reagerar omgivningen med fasa. Som hon är något ont och de ritar nästan korstecken framför sig som skydd. Säger en man samma mening så rycker omgivningen lättare på axlarna och accepterar med ett ”jaha”. Tydligen föds vi kvinnor med en bruksanvisning där det står att vi ska älska barn och vilja ha många utav dem, helst på löpande band. Kan någon visa mig den texten?

Varför diskuteras det inte mer att alla som faktiskt VILL ha barn bör få alla möjligheter att skaffa dem? Bättre regler för insemination och äggdonationer, höjt bidrag för adoption eftersom det stått still medan omkostnaderna ökat. Varför är inte rösterna mer högljudda där när de skriker i falsett varje gång en kvinna säger att hon inte vill ha barn? De som absolut inte vill ha barn har tänkt igenom sitt beslut, lyssnat på sitt hjärta och bör respekteras för sin ståndpunkt inte förkastas. Det är inte lätt att gå emot strömmen i en så pass stark fråga som att välja bort barn. Vi lever i en modern värld med valfrihet, såna här stenålderstankar borde inte finnas.

Det mest själviska beslutet vi någonsin gör är när vi beslutar oss för att skaffa barn. Barnet/barnen ber inte om att få födas, utan chans att påverka händelseutvecklingen dimper de ner i vår värld och förväntas älska den. Vi förväntar oss att de ska vara tacksamma över att vi gett dem liv, att vi valde att skaffa barn. Så är det inte, vi ska vara tacksamma för att de kom till oss, för att vi får låna barnen från framtiden ett tag. Vi äger dem inte, de är fria som vi själva att gå sina egna vägar. Att välja sina liv, att välja om de själva vill ha barn.

Det finns miljontals människor i världen som ofrivilligt lever utan barn, de kan inte skaffa barn på något sätt. Lägg ert krut på dem, hjälp dem att faktiskt bli föräldrar. Slå ett slag för den ofrivilliga barnlösheten, inte den frivilliga. De som valt bort är värda en eloge för sitt kurage att gå sin egen väg och inte bara följa strömmen.

Akta er för vita lakan…

http://www.metro.se/se/article/tt/2009/03/17/vatikanaids/index.xml

Läste ni detta uttalande av påven, världens mest kände oskuld (det är säkert hädelse mot katolicismen att säga det med). Vad vet han om aids, abort, skaffa barn eller sex och samlevnad över lag? Varför ska han uttala sig om saker han inte vet om? Bara för att han råkar vara påven så är han inte allsmäktig utan borde väl snarare hålla sig till det som rör religionen. Alla vet vid det här laget katolikernas inställning till preventivmedel, abort och sex innan äktenskap. De behöver inte tjata, vi som inte är katoliker har vår synpunkt ändå. Sluta tjata och kläcka korkade meningar!

Att fördöma en 9-åring för att hon gjort abort men förlåta fadern som förgrep sig på henne är vidrigt enligt mig. Att påstå att upplysning är bättre än kondom för att hindra aids är livsfarligt. Dags att ge påven munkavle innan han säger något fullständigt livshotande. Han kan hålla sig till att vinka och kyssa flygplatser, det räcker för mig. Springa runt i vita tygstycken och säga dumheter har vi nog av människor runt om i världen som gör, nu räcker det. Vad är det med vita skynken och fördumning egentligen? Raderar det tankekraften eller nåt.

Dagens råd: Ikläd er inte vita tygskynken, ni riskerar att det kommer grodor ur munnen på er!